Le
Allt går ju inte alltid som man tänkt sig.
Allt har en början och allt har ett slut...
Alla har bra dagar och alla har dåliga dagar.
Vakna och fick en dålig dag sen gick det över och
dagen var rätt bra ändå, till nu, då det gick över till det dåliga igen.
Faaan att man ska tänka så jävla mycket jämt.
Inge bra..
Jag vill berätta, kan jag?
Jag vet inte, jag tror att det kommer att förstöra allt.
Vet inte om det är någon bra ide att säga nått. Det kan ju bli så dåligt
det vill jag ju inte.
Men samtidigt är det ju bra att berätta.. Ärlighet varar längst säger dom. Är det så?
Vet inte hur stämningen skulle bli. Fast det kan ju inte bli mer än att de går åt skogen.
Allting tar sin tid, men jag vill ha min tid nu..
Och hur vet man när man ska berätta?
Det är ju inte det enklaste att berätta men inte det svåraste heller.
(Känner mig ganska förrvirrad)
De är så roligt, alla tjatar hela tiden om det, alla frågar och alla tycker, visst vad andra tycker
ska man ju skita i, de gör jag , men man lyssnar ju ändå på vad dom säger.
Lite roligt att man knappt kan gå en meter utan att man träffar någon och dom frågar.
Alla vet vad som har varit även jag. Har det någon betydelse?
Menar det som har varit har ju varit. Måste det tjatas om det hela tiden då??
Blir så Le på all skit snack som går hela tiden..
Le som faan blir jag..
Sköt erat så sköter jag mitt.
Vet iaf inte alls vad jag ska göra. Allt är upp och ner i min hjärna.
Men jag vet iaf vad som gör mig glad =)
Allt har en början och allt har ett slut...
Alla har bra dagar och alla har dåliga dagar.
Vakna och fick en dålig dag sen gick det över och
dagen var rätt bra ändå, till nu, då det gick över till det dåliga igen.
Faaan att man ska tänka så jävla mycket jämt.
Inge bra..
Jag vill berätta, kan jag?
Jag vet inte, jag tror att det kommer att förstöra allt.
Vet inte om det är någon bra ide att säga nått. Det kan ju bli så dåligt
det vill jag ju inte.
Men samtidigt är det ju bra att berätta.. Ärlighet varar längst säger dom. Är det så?
Vet inte hur stämningen skulle bli. Fast det kan ju inte bli mer än att de går åt skogen.
Allting tar sin tid, men jag vill ha min tid nu..
Och hur vet man när man ska berätta?
Det är ju inte det enklaste att berätta men inte det svåraste heller.
(Känner mig ganska förrvirrad)
De är så roligt, alla tjatar hela tiden om det, alla frågar och alla tycker, visst vad andra tycker
ska man ju skita i, de gör jag , men man lyssnar ju ändå på vad dom säger.
Lite roligt att man knappt kan gå en meter utan att man träffar någon och dom frågar.
Alla vet vad som har varit även jag. Har det någon betydelse?
Menar det som har varit har ju varit. Måste det tjatas om det hela tiden då??
Blir så Le på all skit snack som går hela tiden..
Le som faan blir jag..
Sköt erat så sköter jag mitt.
Vet iaf inte alls vad jag ska göra. Allt är upp och ner i min hjärna.
Men jag vet iaf vad som gör mig glad =)
