Dagen efter
Idag är det dagen efter.. Usch.. är inte så bakis men seg som fan.. Men har fått lite gjort ändå.
Städat lite kört igång en tvättmaskin och lite så..
Tack alla för igår hade jätte trevligt.
Igår var en såndär dag som det bara surra runt tankar i skallen hela tiden.
Allt bara snurrar samtidigt allt händer samtidigt.
Jag orkar snart inte längre, jag kommer nog att kolapsa vilken dag som hellst.
Jag pratade med pappa igår oxå, berättade allt som det var och han tyckte att jag skulle ta å åka till honom
och vara där i veckan, för att lugna ner mig lite.
Berättade om hjärtat, som strular hela tiden, fick när jag kom hem i natt och nu på morgonen.
Pappa tror att det beror mycket på att jag känner mig stressad.
Men det är väl inte så konstigt att jag känner mig stressad.
Det är ju så mkt jag vill säga känna göra men kan inte..
Det är jobbigt när känslor har ett datum, konstigt hur det kan vara så men i detta läget så är det så.
Det tar kol på mig..
Känns som att det inte spelar någon roll hur mycket än jag försöker , jag når nog aldrig fram ändå.
Det är konstigt hur falska envisa förrvirrade egotrippade människor kan vara.
Men det är väl kanske det livet går ut på ibland eller?
Jag förstår bara inte varför man inte kan säga som det är.
Men det är väl inte så lätt det heller kanske?
Tråkigt bara att de ska behöva gå ut över någon annan som tar åt sig och blir sårad.
nej ska fortsätta att titta på reprisen av körslaget och ringa darling så snacka lite skit.
Fortsätta att ha lite tråkigt..
l.m.n
Det är inte lätt när det är svårt :P