Kom änglar
den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvudet
och det blod som jag trodde var stilla
det fick du att rinna
och den uppgivna röst som jag nyttjade så illa
fick du att försvinna
och jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
men det visade sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
och den stund som jag kände som nära
var blott alvedon
och de himmelska ben som jag ville förtära
de gick därifrån
så kom änglar! kom älvor!
det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överrallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis
fryser nu sakta till is
natten som kom sov du vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt
och om nån att beröra
och jag kunde ha gett vad som helst
för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst
av den farliga branten
(jag liksom föll över kanten)
så kom änglar …
den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
där satt jag med mina grönbruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat
så kom änglar och ta mig till henne
och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne
nån annanstans
kom änglar …
